Succékväll för bluesen.

En succéartad blueskväll.
Hög stämning med fullt med folk på dansgolv och vid bardisken.

Med Bo Wilson Band befäste Föreningen Jazz i Växjö nödvändigheten av en bluesscen i Växjö.

Det riktigt ångade om den tunga trion på scenen och på den gungande dansgrupperna på golvet
framför dem. Kvällen var het och tung och stämningen blev allt högre kring midnatt.

Men det var kanske ändå tidigt på kvällen som trion visade sin höga klass.
Innan det blivit hög pratvolym i lokalen och innan dansen började kom dess alldeles utmärkta
nyansrika musikaliska uttryck fram som bäst.

Som en orkester
Bo Wilson, kalmarit, nu bosatt i Helsingborg, visade sig vara en mycket flyhänt gitarrist.
Förutom de välkända tunga nödvändiga riffen på de lindade bassträngarna, som finns i varje
rockartad blueslåt, visade han stor känsla med lugna mjuka ackordslingor
och oerhört känsliga subtila nuddningar av de tunna strängar som ger de höga tonerna.
Denne gitarrist visade sig vara en fantastisk fingertrillare som verkade överskrida gränsen för
det fysiskt möjliga med sina nedslag på de sex strängarna på bråkdelar av sekunder - ibland
avbrutna av exakta förstärkande pauser. Karln lät ta mig tusan som en hel orkester själv!

Bra grundrytm
Men naturligtvis måste grundrytmen, tyngden finnas där i ett sådant band och den uppgiften
klarade danskarna Lars Langmach, trummor, och Steen Lindblom, elbas, mycket bra.
Trots att de bara repat med Bo Wilson sedan i somras lät det väldigt tight om trion hela kvällen.
Ofta brukar sången bli lidande på en ekvilibristisk gitarrist och sångare i en och samma person.
Något stämde detta in även på lördagsspelningen, men texterna kom trots det fram förvånandsvärt bra.
En av kvällens mest djupa bluesiga låtar var Everybody wants to go to heaven, but nobody wants to die.
Här kunde vilken livserfaren person som helst känna bråddjupen inom sig.

Partystämning
Allt eftersom kvällen led blev trycket hårdare och hårdare. Inga onödiga pauser mellan låtarna
störde partystämningen. Dansgolvet fylldes på hela tiden och de som valde att sitta
lyssnade mest intensivt i stället för att prata. Totalt alltså en succékväll för bluesen i Växjö.
Bluessektionen inom Föreningen Jazz får svårt att framöver leva upp till denna kväll med Bo Wilson Band.

Stefan Leo. Smålandsposten 11 januari 1999.